Peter Karyd

Nu är det snart dags! Jag ska bli pappa och även om jag vant mig vid tanken vet jag inte riktigt hur det kommer bli med en riktig bebis, min bebis. Jag har visserligen tränat på pappa-rollen men Mio och William var trots allt 2.5 och 5 år så jag är fortfarande oskuld när det kommer till att kommunicera med en knatte som inte kan svara på tilltal och använder skrik, bajs och spyor för att få fram sina tankar. Undras vilken typ av pappa jag kommer att bli. Kommer jag börja gå runt i en velouroverall och enbart använda ekologiska tygblöjor och utnämna tv:n till Djävulens Redskap? Kommer jag bli galen av allt barnskrik så att jag inte ens klarar av att ta hand om henne? Eller kommer jag sitta med en sådan där vidrig röst och prata bebisspråk och inbilla mig att just mitt barn är unikt som kan skrika och bajsa samtidigt? Kommer jag också drabbas av de smått sinnessjuka beteende som vissa vuxna får när det kommer till att tyda barnljud till ett vuxet språk?

Bebis: Obiobi bambam popidenna saaibabab

Vuxen: Ahhhhh… Hörde du?!?! Hon sa att Obama är Presiden i USA.

Nej, hon sa faktiskt inte ett skit. Hon gurglade sig och svamlade som bebisar gör och hon hade inte ens för avsikt att uttrycka någon åsikt. Hon är helt enkelt en glad grönsak som gillar att göra ljud så var istället stolt över att hon är glad istället för att, och dessutom på fullt allvar, försöka övertyga din omgivning om ditt barns talang som inte finns, åtminstone inte än.

Vad är det som gör att du som vuxen helt plötsligt tappar förståndet när du är tillsammans med små barn? Jag hade gjort allt för att kunna bugga ett spädbarns eventuella tankar angående de hemska skådespel de utsätts för dagligen. Vuxna människor som sitter och gör konstiga ljud och får en talförmåga som får Mio att framstå som Björn Ranelid. ”Ahhh bub bub lilla gubben. Du är så puffisnuff snuffig”. Vad betyder det? Att bebisen är gullig eller att personen i fråga blivit sinnessjuk? Sedan har vi vuxna som tror att bebisar är hundvalpar. ”Ja kom då, kom då. Jaaaa… duktigt!” Ibland väntar jag bara på att ett hundben eller en pinne ska kastas framför barnet. Jag ska lära min dotter att svara ”voff” när någon säger ”ja kom då”.

Ett annat fenomen jag gillar är singelkillar som kommer i kontakt med bebisar. De vet inte riktigt hur man håller barnet. Det är helt raka armar ut från kroppen och en osäker blick som skvallrar om att ”detta är jag inte sugen på förrän tidigast om ett antal år men jag måste hålla god min om jag ska framstå som ett framtidsprospekt för de tjejer som tittar på mig som jag med lite tur ligger med inom kort.” Lite som när jag var i Thailand och tog en bild med en boaorm runt halsen och inte ville avslöja att jag var livrädd och tyckte det var obehagligt utan istället stod med ett stelt leende för att få cred från brudarna i min omgivning.

Efter bebistiden är det dags för min lilla dotter att lära sig att gå och helt plötsligt så går hon i förskolan. Där kommer jag förstås tycka att hon är det mest begåvade barnet eftersom hon i sann Robinson-anda åt en kotte istället för hennes korkade kompis som satte ett blad i halsen. Hon kommer sticka ut och vara så framstående med att göra påskpyssel som lika gärna kunde varit något som fastnat under skorna efter en tur i skogen. Oj, vad begåvad hon kommer att vara.

Sedan är det dags för att börja i skolan och alla andra i hennes klass kommer givetvis inte vara i närheten av hennes intellekt. Hoppas hon blir en riktig stjärna som sitter längst fram i klassen och kan allt. Bara hon slipper en sådan skitunge som jag var som satt längst bak i klassen och bara störde. Kommer det finnas en Peter i hennes klass som retas och är störig kommer jag överväga att gå dit och skipa rättvisa. Känner bara idag hur det bubblar inom mig när någon är taskig mot Mio eller William så jag vågar inte tänka på hur det blir med familjens enda lilla flicka som dessutom är minstingen. Kommer jag bli den galna pappan som gör en fyrhjulssladd in på skolgården och jagar fräkniga Benke för att han drog henne i hennes fina flätor som hon och Hannah gjort framför spegeln? Troligen, så läser du detta, Benkes mamma eller pappa, så ta ett snack med honom innan han börjar skolan. Den som klyver ett hår på min prinsessas huvud eller retar henne kommer döpas i skolpissoaren! Vad är det för fel på mig? Jag håller på att tappa det 8-10 år i förtid. Jag kommer få henne mobbad om jag ska hålla på så där.

Sedan väntar tonåren. Jag vill inte ha en dotter i tonåren. I min värld så är hon min lilla prinsessa som åker på ridläger och avgudar sin enda manliga idol, dvs jag. Men jag vet redan nu att helt plötsligt en dag, utan förvarning, kommer jag vara ”pinsam” och ”jobbig”. Jag ska vara ärlig: jag kommer ha svårt med pojkvänner. Jag vet vad finniga tonåringar vill göra med min dotter när jag inte är hemma. Jag vet vad finniga tonåringar vill göra med min dotter när jag är hemma. Jag vet vad jag kommer göra med finniga tonåringar som vill göra något med min dotter, oavsett om jag är hemma eller ej. Min vän har också en liten dotter så pakten inför framtiden är sluten. Ingen sätter sin fot över tröskeln utan att fått prata med oss i lugn och ro innan. Gissar att jag kommer bli polisanmäld för ”hot mot finnig tonåring” 8-10 gånger innan min dotter fyllt 14 år.

Och här kommer min dubbelmoral in. Jag tycker det ska bli riktigt kul att se hur en finnig William och en Mio i målbrottet raggar brudar. Jag kommer stolt sitta och lyssna på deras stories att Mio kysst två tjejer på samma skoldans och att William dumpade sin tjej för en annan som gick en årskurs över honom. På något sätt känns det lugnare. Och kanske är det för att jag lättare kan relatera till en pojke eftersom man själv gjort samma dumheter och gått på samma minor som killarna kommer att göra. Och kanske är det just därför jag är så nervös för de 14-åriga pojkarna som vill dejta min lilla prinsessa.

Helt plötsligt är min dotter vuxen och har egna barn (förhoppningsvis Jungfrufödlsar) och jag sitter med ett fånigt leende och säger ”Ahh bub bub” som om det vore det mest naturliga i världen samtidigt som min dotter undrar om jag är redo för demensvård. Kretsloppet är slutet och allt jag kan hoppas på är att min dotter lärt sig av mina misstag och framsteg när det är hennes tur att sitta med en liten bebis.

Print Friendly

18 reaktion på “Peter Karyd

  1. Helskön blogg återigen. Jag fullkomligt älskar ditt sätt att skriva. Verkar som att det inte spelar ngn roll vad du skriver om, så sluts cirkeln i de sista raderna. Tror du kommer bli en förträfflig pappa till lilltjejen o jag förstår ditt tänk – har en 15 årig son o en 13 årig dotter o jag får nog medge att jag är mer orolig över tjejen..

    Ps. Har hon bara börjat förskoleklassen, så säger det bara swich, så är det snart dags för nians avslutning.

  2. Hihi, du har helt rätt :D . I vår familj finns det 7 barn, för ett par år sedan kläckte bonusdottern ur sig ” har ni tänkt på att ni kommer ha tonåringar i familjen i 18 år till?”. Då ville jag bara gå och dra något gammalt över mig ;) . Man älskar ju sina barn hela tiden, men i vissa perioder, som nu när tvillingarna är inne i den underbara 3-årstrotsen, då funderar jag allvarligt på att lägga ut dem för en spänn på Tradera ”köp en, få två på köpet”. Du kommer med all sannolikhet bli en underbar pappa, lycka till med allt!!!!!!

  3. Det är härligt och roligt att läsa dina inlägg. Bestäm dig dock inte alltför starkt att inte småbarnsprata med ditt barn. Det är faktiskt något universellt (vuxna gör så av sig själva, det är biologiskt inbyggt – kallas BRT, barnriktat tal). Barn lär sig prosodi på det sättet, det ingår i deras språkutveckling, precis som all deras ljudbildning handlar om ta till sig de språkljud som ingår i just deras språkmiljö och öva på dem. De ljud som inte ingår i just deras språk faller bort (kineser i sin språkomgivning gör inte skillnad på /l/ och /r/ t ex).

    Men jag håller med, fortsätter den vuxne sådant prat med det barn som är större och har lärt sig prata kan man undra vad den vuxne håller på med.

    Du låter som du tänker och funderar mycket på barn och föräldraskap, du blir med all säkerhet en jättebra förälder! En pappa är en lika viktig förälder som en mamma! Lycka till!

  4. Är så glad att din fina fru har en sån sjukt härlig make! Du är stört skön Peter!!
    Blir lika glad varje gång jag läser dina texter.

    Är helt övertygad om att du kommer att bli en super pappa till er lilla tjej!
    Tänk vilket plus att hon dessutom kommer ha två fina storebröder som kommer va på sin vakt och skydda henne =)

    Ta hand om dej och din fina familj!
    Kram

  5. Hej Peter!
    Måste bara få säga att jag tror du kommer att bli en fantastisk pappa. Från en som vuxit upp med dåliga föräldrar så säger jag bara det, hellre att du spöar upp tasskiga tonnåringar för dina barns skull än att inte bry sig.

    Näst efter min man så tror jag faktiskt att du är den bästa make/far en kvinna kan få :) . Härligt att Hannah har dig, det förtjänar hon verkligen!

    Kram på er och lycka till med det lilla livet!

  6. Godmorgon Peter!

    Du kommer att bli en helt underbar pappa, några andra alternativ finns absolut inte. Du verkar vara en sådan härlig person, med hjärtat (det stora) på rätta stället. Vill också säga att du är en fantastisk skribent, jag älskar att läsa dina inlägg, du kan verkligen fånga en läsare.
    Ha en fantastisk dag i solen, och lycka till med allt.
    Kram från Rosa

  7. Skönt inlägg Peter. Förstår att det är pirrigt nu, bebisen kan ju komma när som helst. Jag har två söner (vuxna) och en dotter (elva), och visst oroar man sig kanske lite mer för flickor än för pojkar när de börjar komma i tonåren. Jag hade tur, båda mina söner hade fasta flickvänner ganska tidigt och höll sig mycket hemma på kvällarna, så man behövde inte vara så orolig för att de skulle hamna i bråk på stan etc. Men jag pratade väldigt mycket och allvarligt med mina söner om hur viktigt det är att respektera tjejerna. Både de tjejer som ingick i klassen/gänget, och de tjejer som de var tillsammans med. Att INTE kyssa två tjejer på samma skoldans, t ex… :-) Vi pratade mycket om hur det känns att vara olyckligt kär, första sexet, sova över hos varandra, kondom…. Det är minst lika viktigt att prata med sina söner om sådant som med sina döttrar, men det tror jag att du också vet. Du verkar vara en idealisk extrapappa till William och Mio, de och Hannah är lyckostar som får ha dig i familjen. Lycka till med lilla bebisen, jag kikar ivrigt in här varje dag för att kolla om det ”hänt nåt”.

  8. Du är helt underbar! Du skriver så fantastiskt bra det är en fröjd att läsa dina inlägg på lördagarna. Jag är övertygad om att du kommer att bli en grym pappa och tillsammans fina föräldrar och en lycklig kärleksfull familj. Kram på er

  9. Skriv en bok..du skriver oerhört välskrivet och fångar läsaren direkt med dina texter…
    Lycka till med er lilla tjej! Och du kommer bli en fanstastiskt pappa för du har hjärtat på rätta stället! Längtar redan tills nästa lördag efter din text o kanske har lilla tjejen anänt då med! Tack för ni delar med er av err vardagsliv!

  10. Hej Peter!

    Du skriver underbart bra och så roligt. Är på jobbet och va lite små sur att jag var tvungen och jobba denna vackra dag, men inte nu längra tack för det Peter, det piggade upp att läsa din text. Lycka till med lillan och att hon vill titta ut snart.

    Kram Sanna!

  11. Hejsan!
    känner igen mig i ditt prat då jag har 2 lite äldre killar och en liten ”prinsessa”på 2 år.
    men jag hoppas oxå på att bröderna kommer att ”ta hand om” sessan när hon blir tonåring.
    Hoppas kan man ju att 2 stora bröder skrämmer bort en del av framtida pojkar som vill dejta men sessa.

    Kram Ulrika

  12. Du skriver så bra. Haha, döpas i skolpissoaren! Men jag förstår vad du menar om att man vill försvara… Jag blir fullkomligt vansinnig om någon retat mina småbröder tex. Hur blir det då den dagen någon rör min lilla sötnos? Nä, jag kommer nog putta omkull dom när deras föräldrar inte ser… Hehe…

    Tur att Mio och William finns, dom kan försvara henne och sånt är alltid bra. Syskon kan bråka, men när det kommer till kritan så gör man allt för varandra.

    Lycka till med allt! KRAM

  13. Lycka till Peter! Du har ett mirakel framför dig. Man anar inte hur fantastiskt det verkligen är förrän det händer.Du är ett föredöme för alla blivande pappor,och jag unnar dig den största kärleken som väntar dig.
    Håller tummarna för dig och din Hanna. Kramar.

  14. Haha, nackdelen med att vara kille, du vet vad killar tänker :) Mitt ex och våra två tjejers pappa brukar säga att dom inte får gå utanför tomten förrän de är 25, minst, och att han ska plocka fram hagelbössan i förebyggande syfte trots att de bara är 4,5 och 1,5. Men du, liksom han, kommer bli en kanonpappa till er lilla tjej, det är jag helt övertygad om.

    Lycka till och jag hoppas underverket kommer snart!

    http://helenasnackar.blogg.se

  15. Hallå!
    Härligt skrivet! Som vanligt!
    ;)

    JO, svaret ni skrev i killpanelen nu sist på frågan var KANONBRA!!!! Jag tycker ni är så himla bra. Jag är 43 år och kvinna OCH man är aldrig otrogen mot någon. ALDRIG! Har man ett dåligt förhållande så gör man fasen slut först innan man ger sig på något annat. SÅ NI! BRA svar till bruttan!

    Kram på er!

  16. Hahaaaaaa…jag skrattar ihjäl mig! Jag måste läsa detta för min man;) Läste högt för min syrra som ska ha barn i dagarna om din förlossningsberättelse- vi skattade så tårarna rann (ta inte illa upp, jag har själv fött 4 barn så jag vet-med glimten i ögat)

Kommentera