Veckans Lou

solsystrar

Solsystrar! Åh, en sådan lycka. Vi är 7 stycken, glada solstrålar som träffas en gång om året helt enkelt bara för att vi så hjärtans gärna vill. Att få den stora förmånen att vara en av 7 strålar är en ynnest. Det skrivs en hel del om kvinnokraft i dessa tider och när den gångas med sju blir den MAKALÖS. Bäst av allt är att detta kan alla som vill göra, det enda som behövs är en enda eldsjäl som ser till att det blir av. En ansvarig den första gången och sedan sköter det sig självt.

I helgen som gick hade vi vårt årliga arrangemang och som alltid sken solen varm till vår ära och våra gula jackor hade ingen glömt. Vi hade vårt 8:e år i år och för några år sedan inhandlade vi alla dessa gula lysande sommarjackor. Ingen kan missa oss när vi promenerar längst den vackra stranden i Ängelholms havsbad och absolut inte när vi är på den obligatoriska shoppingrundan i staden.

Av 3 dagar tillsammans är shoppingen alltid ett skrattfullt äventyr. Vi handlar ofta det som vi kanske aldrig kommer att använda men som påminner oss varje gång vi ser plagget i garderoben, det leendet är medicin för själen och sprider sig i hela kroppen, så var gör det om vi gjort ännu ett impulsköp, givetvis ivrigt påhejade av varandra. De soliga glada jackorna kommer att finnas kvar så länge vi lever. Och vad skulle solsystrar göra annat än att glädja alla runt omkring oss. Förra året bjöd vi folk på kaffe när vi var på stadsrundan och i år tränade vi lite på nästa års ”göra-någon-glad-insats”.

Vi fattades tråkigt nog en solsyster i år, hennes stråle hade skymt av en otäck influensa så det blev ingen resa för henne i år och dessvärre fick en av våra mest lysande systrar ett envist näsblod, så vi sköt upp vår goda gärning till nästa sommar. Då kommer alla 7 laddade med vars en plåt av nygräddade vaniljkakor som vi lägger i vackra korgar, ger oss ut i staden, med jackorna på så klart och inte bara bjuder runt på kakorna nej, bättre upp. Vår ”nya” visa som de goda vännerna Bosse och Bertil fixat kan vi nu alla. Vi sjunger i stämmor och ett par av solflickorna har så vackra röster så ingen kan motstå oss.

Det vet vi redan nu, vi har ju test-sjungit för några, lätt förvånade men, glada människor vi mött på den obligatoriska långpromenaden. Även om vi kommer från olika delar av Sverige och därmed egentligen har olika dialekter, så hedrar vi Skåningarna i Ängelholm med att sjunga på riktigt gammal härlig Skånska. Refrängen, som har en klämmig melodi, låter så här: ”Här får ni en kaga till kaffet, bagad på vanilj med redit smör. Ja här får ni en kaga till kaffet, då mår ni bra och blir på gott humör” Trallallalla.

Det är ju det som är själva vitsen med oss solsystrar, det där att skapa gott humör omkring oss var vi än går. Vi är alla lärare med lång erfarenhet av hur man kan gå från det gamla tänkandet att ”här lär vi oss och det är inte roligt, det är jobbigt och slitigt, roligt får man ha på rasten eller en timme i veckan” till att vara fullständigt övertygade att LUSTEN LÄR och att det är varje lärares uppgift att sprida och stimulera till den lusten. Och vad kan då vara bättre än att, trots många år på nacken (alla 60+) visa världen genom våra egna insatser. Det är just DET som gör mig så glad. Det är ju så sant att det man vill att världen ska vara börjar där man står.

Känner ni nu er inspirerade så starta fler grupper av solstrålar med en gång, det finns inga regler, anmälningsavgifter eller inte ens någon form av registrering, det är bara att sätta i gång och skapa den grupp ni har lust att vara i.

En enda liten tändsticka kan skapa en stor lysande eld, och kanske är det just du som läser detta som är den tändstickan.

Lys i kapp med solen hälsar och kramar Lou.

Print Friendly

Kommentera