Solen skiner och himlen är blå, måtte det hålla i sig till på lördag. Vad vore ett bröllop i regn och rusk? Farmor Ellen sa, att regn i brudkronan bådar gott för ett lyckligt äktenskap.
Jag vet inte om jag håller med om den profetian. När jag gifte mig (första gången) fick jag den erfarenheten, det regnade, om inte öste ned, så blev jag i alla fall blöt. Redan innan bröllopet började eländet. Först hade prästen missat tiden, sen bröt svärmor klacken på sin vita sko, efter kyrkobesöket glömde vi resväskan i taxin (vi skulle på 4 dagars bröllopsresa direkt).
Svärfar blev sur när någon kallade honom jävla pensionär på dansrestaurangen där vi åt bröllopsmiddag. Min nyblivne man trampade mig ideligen på tårna när vi dansade brudvalsen. Sen drack han för mycket öl på sista bröllopsresedagen, dessutom fick jag åka karusellerna själv, han gillade inte att det snurrade. Ja, vi var på Tivoli på bröllopsresan. ”Något kul skulle vi väl ha” tycke jag som mycket ung brud.
Så det där med regn i kronan är nog inte min grej, för övrigt skilde vi oss också om än många år senare. Tack och lov är vi mycket goda vänner idag och har faktiskt varit under alla år, det är en gåva till vårt gemensamma barn, det får jag bevis för ofta. Med två döttrar men olika pappor är jag ytterligt tacksam för att vi kan komma med uppriktig glädje, vi träffas tillsammans utan minsta problem. Till och med svärmödrarna ingick i samma gäng under alla år de levde, och både jular och högtidsdagar fick möjligheten att bli de glädjetider de är meningen att de ska vara. Så vem vet? Det kanske trots allt inte var så dumt med lite regn i brudkronan. Vi får väl se hur de blir för vår Kronprinsessa och Herr Daniel.
Det är inte ofta jag håller med Bert Karlsson, våra åsikter överensstämmer sällan, men hans tankar om ”titeltrams” instämmer jag gärna i, sen vet jag inte om jag har samma mod som han har. Bert lär dua hela kungahuset. Heja honom för det! Mod är utmärkt, till och med beundransvärt i mina ögon, åtminstone när det gagnar något som faller mig i smaken.
I går träffade jag en kvinna med stort mod och med det starka kvinnonamnet Eva Maria Tapper. Hon var lärare och valde att ge samtliga elever i sin klass det aktningsvärda betyget MVG med den klara övertygelsen av ”Varför inte?” Jag beundrar verkligen dessa generösa människor som har insett att, ”man kan det man kan när man kan det” och det är mycket väl godkänt.
Men det är en annan historia än bröllopsfirande så den tanken utvecklar jag mer nästa vecka.
Må nu solen lysa på både slott och koja .
Kramar Lou
Hej, igår var jag trött efter 9.5 timmars arbetsdag och hungrig var jag med. Då måste jag dra med ner till Skoghallsfolketshus på föreläsning med någon som jag inte vet vem det är, nämligen du. Funderde på att åka hem och kompa istället men men. Vad fel man kan ha, tak för en trevlig föreläsning med goa skratt och tänkvärda ord. Ha det gött / Christina Hammarö
Tack kära Christina . Det var en härlig dag i er vackra kommun.
Tack för du kom och se nu till att njuta av sommar och sol . det är du verkligen värd med sååååå lång arbetsdag… kramar Lou
Fantastisk kvinna fru Tapper!
Ja! ”Varför inte” utgå ifrån att vi alla duger som vi är? 
Tack Lou för att du delar med dig av dina tankar och upplevelser! Stor kram!