Veckans Lou

lou10

År 2010, tänk att det är sista gången jag skriver det årtalet i min krönika. År 2011 står för dörren och stora förändringar väntar sannolikt. Vilka dessa blir är till stor del upp till oss själva.

När grannens nya lilla hundvalp skuttade förbi vårt fönster häromdagen rusade vi ut allihop, ingen kunde motstå den lilla valpens kärleksfulla hoppande, slickande och gläfsande. Jag skulle till och med vilja påstå att valpen skrattande, det såg verkligen så ut.

Ingen kunde undgå att påverkas av detta lilla under. Alla vi, små och stora som deltog i glädjen, hördes lång väg. ”Åh Guuuud så gullig, åhhhh se sååååå söt, sååååå mjuk och go´,  så …” helt enkelt UNDERBAR……” som Askungen sa om balen på  slottet.

Dessa härliga superlativ vi alla känner till, borde vi ta med oss massor av in i det nya året. Slösa med dem överallt, sprida dem till alla vi möter oavsett färg, storlek eller form. De kostar inte ett öre och värmer varenda kotte i kylan.

Det är så enkelt, ett beslut bara, sen går det utmärkt att sätta igång direkt. Hojta glatt ut de snälla uppmuntrande orden. Sprid dem generöst runt dig var du än går utan att ens fundera på om det är lämpligt… fast det förstås? Visst finns det tillfälle där medkänsla och tröstande ord är det lämpligaste och då om någon gång, behöver vi varandras lilla strykning över kinden extra mycket.

Allt detta är egna val, ingen annan varken kan eller ska avgöra när och vem som ska uttrycka dessa upplyftande eller tröstande ord, ansvaret vilar helt hos oss själv. Att slösa med tankar och ord om vad andra borde göra eller inte göra är verkligen onödigt ”slöseri” i ordets rätta bemärkelse, dessutom sprider det sig snabbt likt en smittosam sjukdom och vi behöver inte fler av det slagen i vårt nya 2011.

När jag som barn var ledsen och grät, sa ofta vuxna att ”spara dina tårar till du bättre behöver dem…”  Ett ovanligt idiotiskt uttalande, som så många andra var på den tiden. Vi skulle fostras till människor som, framförallt inte skulle tro att vi var något och vi fick absolut inte berömma oss själva, det ”luktade illa det berömmet” sa man då.

Nu är det ny tid. Vi VET idag, att vi påverkas i av både det vi säger och det vi hör. Inte minst av just den anledningen ber jag er, alla snälla goa medmänniskor, kom igen nu hela gänget! Plocka fram hela garnityret, le mot alla du möter, krama de som tycker om det och framför allt, LEV den kärlek du känner.

Att känna den äkta, starka, underbara kärlekskänslan för någon speciell är få förunnat. Ta därför väl vara på den om den drabbat dig…

Lev ditt liv LEV-ANDE!!

Det är det största gåva du kan ge VÄRLDEN nu och inte minst 2011. Med andra ord,

önskar jag er alla ett underbart, roligt, spännande, äkta, lyckligt, fantastiskt, ljuvligt, ljust, rikt och inte minst ett nytt år fyllt av KÄRLEK!

Ett very, very, very HAPPY NEW YEAR!!!!!

Kram från Lou

Min fina Mia och två lånebebisar.

Min fina Mia och två lånebebisar.

Print Friendly

2 reaktion på “Veckans Lou

  1. Ett riktigt Gott Nytt år till dej Lou! Hoppas jag springer på dej någon dag….då lovar jag att jag ska va modig och ge dej en stor kram <3 Tack ännu en gång för all energi du sprider :) Jag och min vän var ute och gick igår och pratade då om tankar inför det nya året; bestämde oss för att sluta gnälla och ojja oss över allt och alla utan i stället börja fokusera mer på oss själva, samla positivenergi för att kunna sprida positivernergi. Om vi alla är duktiga på att bejaka oss själva, lyssana på vad vi mår bra av, ibland vara lite mer ego i vår dagliga planering, så får vi så otroligt mycket mer energi att ge andra…..så även om vi tar lite tid från de nära…så kan vi ge så mycket mer kvalitetstid tillbaka. Det är mitt mål för året….att bli en gladare, positivare och busigare mamma, fru och vän :) KRAM

  2. Tack för dina fina, tänkvärda krönikor detta år. Jag tar verkligen till mig vartenda ord du skriver. Mitt mål är att sprida mer glädje och kärlek till våra medmänniskor. Tack Lou och ett Gott Nytt 2011!

Kommentera